Ödesmatch? Nja…

Det har kanske hänt att det skrivits om ödesmatch någon gång då och då på den här sidan.

Ber om ursäkt för det.

Ska inte påstå att dagens match heller är en ödesmatch.

De kommande kvalmatcherna däremot – de är ödesmatcher i ordets egentliga bemärkelse.

Och att det blir kval, det är jag övertygad om. Det har laget har inte kapaciteten att vinna viktiga matcher.

 

Om målet hade stått vid hörnflaggan – då hade Runström varit djävligt het i år…

Jaha, pojkar och flickor. Det var det, det.

Det fanns ju vissa förhoppningar om att Bajen skulle spela allsvenskt redan i år, och en och annan trodde i början av det här året att det skulle ske nästa år. Men det är bara att inse: Vi är många år från allsvenskan. Många år. Ljusår, rent av. I en match som gällde allt, en match i Värnamo av alla ställen, visade det sig att det inte fanns någonting att komma med.

Jag visste fan inte ens att det fanns ett fotbollslag i Värnamo. Jag trodde bara att det var ett namn på den där felbyggda trafikkarusellen där man stannar och tar en Max-burgare när man är på väg hem. Och mot denna felbygga trafikkarusell åker vi på stryk i den viktigaste matchen på… ja, två veckor?

Alltså, de ska skämmas. Som de ska skämmas.

Continue reading →

Lyckad operation, patienten dog…

Jag passerade förbi först Södertälje, sedan Värnamo innan jag stannade i Landskrona. Sedan tillbaka i Stockholm några dagar innan det blev ett par dagar i Jönköping. Min resa de senaste dagarna har varit som Bajens i Superettan. Utan att gå in på några detaljer så garanterar jag att min resa roligare.

Bajen slog Västerås borta.

Och?

I min värld ska de göra det. Men vi förväntas slå frivolter av glädje?

Glöm det.

Att slå Västerås borta var som det ska – en lyckad operation. Men patienten riskerar fortfarande att dö.

•••

Förbundskapten Hamrén petade Wendt och Safari och som jag gillar det… inget jävla daltande.

Årets tränarpar, R&R, har tyvärr inte kunnat unna sig den lyxen. Truppen har varit alldeles för dålig och tunn. Om vi skulle petat dem som gjort en Oscar Wendt… ja, då skulle vi spelat utan backlinje sedan omgång sex…

•••

Ängelholm darrar. Bra. Åtvidaberg och Sundsvall är bättre för allsvenskan än Ängelholm. Skulle denna hockeyhåla spela allsvenskt… alltså, det skulle dra ett löjets skimmer över svensk elitfotboll.

•••

Och, ja, helt rätt – jag är jävligt irriterad över soporna i årets lag. Deras porträtt skulle fan hängas upp på en väggtavla med rubriken: ”Sämst på 60 år”.

Som ett slags skampåle. Så jävla värdelös får man inte vara. Simon Helg undantagen. Och Maic, trots att han underpresterat i bara 65 procent av årets matcher. Resterande matcher har han gjort bra.

Klubben som Gud glömde

Som ung älskade jag skräck på bio. Fredagen den 13:e, Huset som Gud glömde, Exorcisten… Jag såg allt innan jag hade uppnått de stipulerade 15 år man skulle vara för att se nämnda filmer. Hade följaktligen ganska svårt att sova om nätterna, och lider fortfarande av mörkrädsla.
Jag står inte ut med den sortens spänning längre.
Så lite skönt har det varit att ha spenderat de senaste dagarna på så vitt skilda platser som Edinburgh och Barcelona. Detta eftersom upplösningen i Superettan är lite för spännande, lite för mycket Klubben som Gud glömde för min smak. Och jag är inte lika övertygad som Sören Åkeby  (här och här) om att det här slutar väl.
Rapporter jag läst säger att spelet var bra men slutet var lika förutsägbart som skräckfilmer alltid måste vara. Vi tappar återigen allt efter ett ledningsmål.
Regin är därvidlag B-filmsmässig.
Men filmen är inte slut ännu.

Synål!

Henrik Rydström är en jobbig och gnällig jävel som man försöker att undvika att tänka på alltför ofta. Men när man ändå gör det någon gång så kommer jag att tänka på något Frithiof Nilsson Piraten skrev för länge sedan:

”Man kan inte säga ’synål’ förrän någon enögd jävel tar åt sig.”

Detta alltså relaterat till hans syn på fotbollsmatcher. Under tiden han spelar dem, vill säga.

Continue reading →