Gå ut och var glad

Alltså, matchen mot Jönköping Södra hemma; det var ju det här vi inte skulle hamna i i år…

När det handlade om att köra fast på vänsterkanten så överträffades Bajens offensiv bara av Åsa Lindeborg, den marxistiske kulturchefen på Aftonbladet. Anfall på anfall kom av sig och rann ut i sanden, smulades sönder, upplöstes i bolltapp och öppnade för omställningar…

Ungefär som argumenten i en bloggpost av Åsa Linderborg, alltså.

Vad har Greg för lösning? Många, påstår han.

Men spelarna trippar, duttar och saknar alternativ. Sådant som ska gå per automatik får hela tiden skapas i stunden.

Det borde ha stått 2-0 i halvtid. Men att chanserna missas beror inte på avsaknad av kyla i avgörande ögonblick utan på att det som föregår dem oftast är frukten av en slump. Som Christoffer Carlssons lobb in mot bortre stolpen som Rynell visserligen fick foten på men där bollen strök stolpens utsida.

I stället lät vi Jönköping göra mål. Det var 430 minuter sedan senast.

Det handlar om ett systemfel.

Mot Örebro fungerade systemet. Det är en av få gånger.

Det finns bra spelare i laget. De två bästa är skadade. Men även det lag som startade mot Jönköping har kvaliteter att vinna Superettan. Något hindrar dem. Varför frigörs inte deras kapacitet?

I Fotbollskväll pratades det om plan A och plan B (de fanns inte), när de skulle illustrera Hammarbys stillstående anfallsspel så stod bilderna still (en ödets ironi), ingen såg linjer eller idéer.

Ibland undrar jag om det inte skulle gå bättre om Greg lät dem spela vanlig skolgårdsfotboll.

Gå ut och var glad.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *