Jaha, det blir en sådan höst…

Dagar som dessa gör man lite inhopp. Ibland med en kvart kvar av matchen. Ibland i 93:e minuten. För sent för att göra någon egentlig nytta, bortsett från att döda tid.

Som nu.

Före Häcken borta kändes det som om den matchen var en ödesmatch, i alla fall ett vägval. Det fanns två vägar att gå och Bajen valde den mer ödesdigra.

1. Antingen skulle vi följa upp Trelleborg med ännu en seger, och det hade varit ett trendbrott. Gamla vår-Bajen skulle ligga bakom oss; en ny startelva, en lag med en annan vilja. Ett lag som kan vinna två matcher i rad.

2… eller så fortsätter vi som kris-Bajen som inte riktigt hittar spelet och som desperat måste fortsätta att grisa sig till poäng. Och det var den vägen vi valde. Oavgjort hade skjutit upp beslutet om vägval en match. Men det blev inte oavgjort. VI står kvar och stampar i det träsk som betydde derbytorsk mot AIK. Vi kan sluta hoppas på en mirakelhöst. Vi kan sluta hoppas på revansch mot Kalmar. Vi kan bara be om att vi tar de poäng som behövs och att de andra lagen omkring oss inte gör det.

…och som vanligt kan vi ändå vara nöjda med att ändå inte är Djurgården. 1-6 mot Kalmar?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.