Som om…

…det skulle förändra något. Franzén försvinner. Sandberg tar över.

Jag tror inte att det gör någon skillnad. Det vi har sett på planen i år är saker som ingen tränare i världen kan rätta till, inte utan en psykolog och en kartong anabola.

Vad ger vi Sandberg för odds?

Tony Gustavsson, Thom Åhlund, Michael Borgqvist, Jesper Blomqvist, och nu Franzén…

Ingen har riktigt fått det att fungera. Och då måste man ju fråga sig om det verkligen är hos tränaren felet ligger? (Ja, i fjol var det definitivt det, det vågar man nog påstå…)

Ska man gå så långt tillbaka som till Tony (tja, långt och långt förresten…) så var det andra saker som spökade, och som fortfarande spökar. Det har gjorts ansatser i kulisserna för att ändra på grundläggande föreningsorganisatoriska felkonstruktioner men ska man komma någon vart (framåt helst) så ska det till en smärre revolution.

Tja, nu slår vi Qviding och – voilá – Sandberg-effekten har fått en flygande start.

Men marknaden gillade inte riktigt Grauers beslut.

[smartads]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.