Spelades det stora summor på 4–2 i går?

Under de fyra första säsongerna i Superettan spelade Hammarby stundtals bra. Om man ska generalisera så hade de en del boll men motståndarna gjorde mål.

Ofta jagade man kvittering. Ibland lyckades man. Ibland inte.

De märkliga försvarsmissarna radades upp på löpande band. Man var alltför ofta försvarslös mot snabba omställningar, särskilt i så kallade ödesmatcher.

Det är vi fortfarande.

Östersund kontrade in två mål på fem minuter.

Det kändes som att vi var tillbaka på ruta 1.

Men laget är bättre organiserat i dag, och man vet det. Därför undvek vi panik. På planen. För de som tittade på svindlade det, däremot. 1–0 blev 1–2 och hade Aly Keita stått i Syrianskas mål hade misstänksamheten infunnit sig efter Besaras 2–2-kvittering. Han halkade. Kennedys frispark var fint slagen men den såg inte otagbar ut.

Spelades det stora summor på 4–2 i Asien i går?

Efter Östersunds vändning skulle fjolårsversionen av Bajen haft det svårt. Liksom förrfjolsversionen. Men även om vi bränner en hel del lägen så gör vi en hel del mål också.

Linus Hallenius är ganska typisk för en ”hemvändande målskytt”. Han bränner (nästan) allt. Men för hans del kommer det en säsong nästa år också.

Nu har vi 22-6 på de senaste fem matcherna.

Två återstår. Jag tror att pressen är ganska stor på Ljungskile och Sundsvall nu.

De hade problem att vinna senast.

Det hade inte Bajen. Trots snöpligt underläge efter 55 minuters spel.

Den signalen till våra konkurrenter om seriesegern ska inte underskattas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *