Nu är allt tillåtet

En berömd skribent sa en gång att han skrev sina bästa texter när han var full men han redigerade dem när han var nykter (jag antar att det var Mark Twain, det brukar vara det).
Sorry, men jag hinner inte vänta in redigeringsläget…

Jag gör i stället som Andreas Dahl, chansar från 35 meter och hoppas att målvakten har hjärnskakning.
Vi kan ju alla konstatera att det råder någon slags disharmoni i årets trupp. Det är något som inte står rätt till. Att se dem är som att lyssna på en ostämd gitarr. Det gäller särskilt backlinjen.

Continue reading →

På gränsen mellan storstryk och utklassning

4-1. Det är precis på gränsen mellan storstryk och utklassning. Senast vi åkte på en sådan smäll var mot Kalmar  i maj 2009. De var regerande svenska mästare. Vi åkte ur samma år.

Nu hette motståndet Ljungskile, ”arenan” Starke Arvid…

En ny tid. En ny värld. Samma klubbmärke på bröstet men också ett annat lag.

Vi måste nog dessvärre konstatera att Maic Semas vändning mot Landskrona var av samma dignitet som en Triss-vinst. Plötsligt bara händer det. Men det händer fan inte varje vecka. Inte ens varje säsong. Eller varannan.
Continue reading →

Det var väl inget…

En 1-0-förlust mot Assyriska är väl inget att tjura över…
Inte om man jämför med en 1-0-förlust mot BK Vargarna från Norrtälje.
Premiärförlusten mot Assyriska var om inte väntad så åtminstone inte oväntad.
Det var väl 50/50.
De på förhand så omtalade offensiva kvaliteterna visade sig vara mest snack. Farhågorna för backlinjens brister visade sig däremot inte vara det.
I första halvlek var det samma kalabalik i straffområdet som vi tvingades uthärda förra året. Bajen körde triangeln utanför straffområdet och misslyckades gång på gång att få bort bollen, och felpassningarna i uppspelen var lite för många för ett lag som aspirerar på Allsvenskan.
Björn Runström kom fri tidigt men han fick inte samma säsongstart som Linus förra året – vänstern mullrade inte. Jag beklagar att det var Castro-Tello som fick chansen att sätta returen och inte Paulinho.
Den sistnämnde hade gett oss ledningen i det läget. Det är jag övertygad om.
Andreas Dahl hade en rungande frispark i stolpen och det var väl den enda chans jag egentligen kan minnas, bortsett från Maic Semas ribbtouch mot slutet.

Men…
Hammarby är ett av sex tippade topplag och det vi såg i andra halvlek motsäger inte på något sätt de tipsen. Assyriska är ett annat tippat topplag och vi gled ändå ur det spelmässiga grepp de hade i första halvlek. Tog över. En bortaförlust mot bra motstånd kan man ta. Det som oroar är bristen på idéer i anfallen. Det tar lite för lång tid, det finns lite för få alternativ. Assyriska hade fler vassa chanser. Monteiro räddade oss ett par gånger. Oscar Berglund hade det lugnare än Hopf.
Men serien är lång och den kommer att vara lika jämn som förra året. Och det här är inga poäng som vi när säsongen summeras ska känna att vi slarvade bort. Assyriska är bra.
Mot Landskrona bör vi vinna hemma. Landskrona, som också är tippat att vinna serien, men som bara fick 1-1 i premiären mot bottentippade Värnamo. Men de fick i alla fall poäng…

Det skulle vara bra om David Johansson är tillbaka då, för övrigt.

Krav-märkt

Nä, förra säsongen var inget man bara skakade av sig. Det var inte bara att gå vidare.

En lång vinter har passerat. En miljard hockeymatcher har spelats. Och nu står man där och hoppas; slukar varenda tecken som går att tyda positivt.

Ändå är man inte riktigt redo för ännu ett misslyckande av den kaliber som vi fick se 2010. Vi kan väl bara konstatera att det var ett stökigt år. Vi har fått en bättre tränare. Tre forwards varav två antagligen har sett bättre dagar men ändå är tillräckligt bra för att kunna ta Bajen uppåt i seriesystemet.

Vad gäller Ayranci får vi hoppas att hans karriär ännu inte peakat.

I övrigt är det samma sköra psyken på plan i år som förra året. En obehaglig erinran om det fick vi i cupen. Det enda man kan säga efter cupförlusten mot Norrtälje är att det här året kommer att bli annorlunda. Nu finns ingen möjlighet (via cupen) till förmildrande omständigheter. Nu krävs en väl genomförd serie.

Förra året visade laget vilken kapacitet de faktiskt hade, när de spelade matcher som inte var rent pliktmässiga. De kunde betvinga bra motstånd genom vilja, taktik och… well.. en hel del flax. Men de pallade inte pressen i matcher de bara skulle vinna. Det tydligaste beviset: Hade vi tagit full pott mot de tre bottengängen hade vi varit i allsvenskan i år.

Nyckelordet är krav. Det här laget har lite svårt att leva upp till de krav som ställs på det. Det märktes redan under Tony G och förstärktes 2010.

I dag möter vi Assyriska.

För ett år sedan var det Ängelholm borta.

Fjolårets bortamöte med Assyriska var en av de bättre matcherna jag såg laget spela. Jag hoppas vi kan upprepa den och att vi slipper se en repris på förra årets premiärmatch.

 

Bortamatch

Jag älskar detta.

Det är precis så det ska kännas för dem som kommer till Söderstadion. Alltför många gånger har man hört motståndare hylla (jo, faktiskt) stämningen och trycket på Söderstadion.

Det tänder dem lika mycket som våra egna spelare, kanske mer, än våra egna spelare.

Vi har nog sett ett och annat exempel på det i år faktiskt. För många spelare i Superettan är ett besök på ett välfyllt Söderstadion en ”once in a liftetime”-upplevelse.

Fler ska känna sig som Paul Myllenberg när de kommer till Söderstadion.

Det är ju det som är bortamatch.

Ett stillastående tåg

Där gick perrongen. Och vi sitter kvar i det stillastående tåget.

Det är mycket möjligt att det fortfarande finns en teoretisk chans att få kvala till allsvenskan men den är i så fall lika obefintlig som fotbollsframtiden för det gäng vi ställt ut på planen den här säsongen. Och det gäller nog framtiden för dem bredvid planen också.

Vi har varit nere i skiten förr men då har det inte sett ut så här. Då fanns det spelare som Jensa, Peter Berggren, Hella, Leif Strandh, Thörnqvist…

Det är länge sedan och minnet kanske sviktar men … inte var de så jävla ängsliga och tafatta som dagens spelare? Och med ängslig och tafatt syftar jag faktiskt inte bara på backlinjen som dansat på panikens avgrund hela säsongen. Även framåt är det omständligt och långsamt. Linus har gjort merparten av sina mål som en följd av en soloprestation.

Nu fick vi stryk mot tabelljumbon vars lag frustrerande nog innehöll två gamla avlagda bajare (Poppen och Alagieh Sosseh).

Tränaren tyckte att laget var bra i andra halvlek, men vem hade väntat sig något annat?

Fyra lag har växlat på de fyra nedersta platserna under större delen av serien: Öster, Trollhättan, Falkenberg och Väsby. Hammarby har mäktat med att ta 14 poäng av dessa lag. 14 av 24.

Man kan säga att det är mot bottenlagen vi tappat bort den chans till avancemang vi hade rätt att kräva. För med 10 poäng ytterligare hade vi varit  på kvalplats i dag, en poäng före Sundsvall (som vi inte förlorat mot i år).

Mer kanske vi inte skulle ha förväntat oss. Men inte mindre heller.

Fortsättningen av serien är en transportsträcka. Det blir mer intressant att följa vad utrensningen i styrelserummet leder till än vad som faktiskt sker på plan. För där står det helt stilla.

Underskattning II

Fan. Vi gjorde det igen. Underskattade motståndet.

Och Bork som hade inpräntat i killarna hur viktigt det är att inte underskatta bottenlagen.

Ändå går de ut och blev överkörda.

Fast det är ju lätt hänt att det blir så. När allt har gått som på räls en hel säsong så kanske den där känslan av odödlighet smyger sig på spelarna.

Och då kommer den, underskattningen, som ett brev på Posten. Särskilt mot bottenlagen. Det finns ju inte på kartan att Bajen skulle få stryk, eller ens kryssa, mot ett bottenlag i Superettan.

Men, jo, sådant kan hända. Om man underskattar dessa lag.

Men det är bara att ta nya tag. Slå hårdare på trumman och sjung ännu högre så ska vi nog greja den där kvalplatsen. Tror ni inte det?

Man kan ju fundera på om 1–1-resultatet i matchen mot Jönköping kan ha berott på något annat än underskattning men… nej, inte som vi kunde se.

Inte Bork heller, troligen.

•••

Om Linus övergång till Genoa är bra eller dålig kan vi inte avgöra förrän vi får veta vad den gav. Om vi kan köpa in en helt ny backlinje till nästa år för pengarna, då är det okej. Plus ett par tränare, kanske?

Myteri

Faksimil från Fotbollskanalen.se

Faksimil från Fotbollskanalen.se

Strax innan matchen mot Öster skulle sparkas i gång på Värendsvallen frågar en reporter Michael Borgqvist varför de förlorat mot seriens nykomlingar. Tränarens svävar som vanligt lite på målet, liksom famlar efter en tanke att hålla fast vid,  innan han drar till med att det ”nog har handlat en del om underskattning”.

Tror ni att Tony G hade svarat så?

Nä, Tony G hade lagt fram en fem minuters avhandling, klädd i akademisk språkdräkt, om varför man inte kunnat stänga halvlekar, om hur man misslyckats med ett pressspel, och hamnat i felaktiga utgångspositioner i försvarsspelet, om hur lätt man låtit sig störas i uppspelsfasen och alltför sällan lyckats med genombrottsfasen…

Han kunde fotboll, Tony, och han gillade att prata fotboll, även om han hade en del att lära när det gällde kommunikation och tydlighet.

Men ”Borken” från Solna, han drar till med ”underskattning”.

Okej, men då upphör vi med underskattningen från och med nu, så har vi ju kvalplatsen i en ask.

Skulle inte tro det.

Underskattning är nog Hammarbys minsta problem, dels med tanke på det som hänt i år, dels med tanke på att Öster tilläts göra tre mål på oss i samma match. De hade bara gjort 18 mål på 21 matcher innan de mötte seriens sämsta backlinje.

Åter till Michael Borgqvist: Till skillnad från Tony börjar det alltmer lysa igenom att han inte förstår fotboll. Det är kanske det allt handlar om. Han begriper sig inte på spelet. Misstankarna har funnits länge, byggda på ”analyser” han gjort före och efter matcherna, och i den här spalten skrevs det för ett tag sedan något om att spelarna borde göra myteri. Eller för att nu vara mer precis:

”Jag tror att vår tränarduo snart måste släppa prestigen och fråga spelarna hur de vill spela för att nå resultat.

För tränarna själva har verkligen inte hittat modellen.”

Det var ju inte på allvar. Men nu är det nog fan allvar. Kanske är ett regelrätt myteri att föredra och kanske var det något sådant som tränarparet kände var på väg när Linus började opponera sig och ifrågasätta tränarparet efter matchen mot Brage. Då ska spelarna ha fått se statistik över alla missade passningar, och Linus skulle enligt Fotbollskanalen ha bett om en slutsats. En analys.

I stället blev han utslängd.

PFO tog hans parti och blev avstängd. Men dummare är nu inte Borken än att han förstår att det enda som kan skymma hans inkompetens på bänken, är Linus kompetens på planen. Så Linus fick spela och det måste ha känts skönt att göra två mål och få fräsa ur sig en del sanningar i halvtid.

Linus efterlyste en tolkning, en spelidé, en konsekvensanalys.

Det måste så klart ha upplevts som en oerhörd provokation av tränarna när det inte finns någon.

Och en anonym spelare i laget säger:

”Laget saknar en idé som alla står bakom.”

Och vidare:

”De är inga riktiga ledare. Man talar ibland om att tappa omklädningsrummet och det finns en stor frustration i spelargruppen.”

Den anonyme spelaren säger också att det är Jesper Blomqvist som tagit sig an ledarskapet. Vilket är en oroande signal i sig eftersom det kan tolkas som att Michael Borgqvist resignerat, gett upp eller själv insett att han inte håller måttet.

Strategi för att överleva: Låt spelarna ta ut laget, låt dem själva hitta spelmodellen. Skit i Bork & Blom.

Ja, efter matchen kan ju Bork & Blom få leka tränare igen framför kameran, och krysta fram något till den som orkar lyssna på deras tomma tugg, om att laget den här gången minsann inte hade underskattat motståndet. Det skulle ju vara en taktisk triumf!

Läckan

Öster, som inte gjort ett spelmål sedan de var på Söderstadion, typ, gör två mål på en halvlek mot Hammarby.
Nu har ju Hammarby gjort tre, och det är ju bra på sitt sätt, och alla matcher är unika och bla bla bla…
Men.. Vad är det för defensiv, egentligen? I en måstematch som i förlängningen handlar om kval till landets högsta serie?
Offensivt är det bättre än på länge.
Och det Linus sa till TV4 Sport i paus… Där kunde man utläsa en hel del mellan raderna…